Som jag utlovat, mitt lag fullkomligt krossade TöFF med hela 12-0. Fan vad roligt. Väldigt bra kämparglöd. Önskar jag hade kunnat vara med. Även om det knappaat hade behövts :) Extra kul att nollan faktiskt lyckades hållas. Inte var dag kan jag lova.

Har varit iväg och bränt en tusenlapp på mat. Så nu är kyl och frys fyllda igen. Massa god lax och grönsaker blev det. Tänkte fira mitt avtag av gips med att faktiskt ta mig tid till att laga riktig ordentlig och bra mat. Får se hur länge jag håller det löftet.

Det är lustigt det där. Pratade med min frisör om det för några dar sen också. När man skadar sig så som jag gjort, då tänker man verkligen på hur tacksam man faktiskt skulle vara om bara det skadade skulle bli bra. 

Är man sjuk så skulle man göra allt för att få bli frisk så att man faktiskt kunde ta sig till gymmet exempelvis, som man inte varit på på månader, men hur underbart vore det inte att träna just precis då när man inte kan?

Om man bara kunde få bli frisk.

Sen går det ett par dagar efter att allt är bra igen, man är ytterst tacksam för att ha fått förmågan tillbaka. Och lika fort faller tacksamheten i glömska och man är tillbaka på ruta 1.